Erfarenheter

Learning by doing
(Att lära genom att göra)

Gert Wingårdh (Wingårdh Arkitektkontor AB) är en av landets främsta arkitekter som stolt kan visa upp ett antal byggnader som han prisats för.

Men hur tillgängliga är hans byggnader för människor med funktionsnedsättningar?

Vad hände?

Eva Johansson projektledare för 110% tillgänglighet till kultur och Ann-Britt Parkås, som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Chalmers i Göteborg uppmärksammade 2002 att byggnader ritade av Gert Wingårdh hade stora brister när det gäller den fysiska tillgängligheten.

Hur kan det bli så? Arkitektens kunskap och medvetenhet, lagar, medverkan av referensgrupper sammansatta av personer med olika funktionsnedsättningar borde kunna "förhindra" att brister i tillgängligheten uppstår.

Då föddes idén att testa metoden "Learning by doing" på honom. Men först skulle vi bjuda ut honom på lunch. Vi ville veta hur han som arkitekt tänker och varför fysisk tillgänglighet prioriteras bort när han ritar.

Gert Wingårdh är en mycket upptagen man och efter en månads försök att nå honom lyckades vi och han tackade ja till ett lunchmöte. Vad Gert Wingårdh inte visste var att vi bestämt oss för att från och med detta möte ändra hans inställning och insikt att fortsättningsvis rita byggnader även för oss med olika funktionsnedsättningar.

Det blev en trevlig lunch med god mat. Samtalet handlade mycket om tillgänglighet till byggnader. Ann-Britt Parkås och jag har båda ett rörelsehinder och med åren har vi fått stor erfarenhet av olika otillgängliga miljöer. Detta är vi fruktansvärt trötta på förklarade vi för Gert Wingårdh. Han i sin tur berättade för oss om hur han såg på en byggnad och att det var många olika viljor, krav och perspektiv som ska vävas samman.

Men varför ställs vi som lever med en funktionsnedsättning utanför?

Diskussionen fortsatte och vi talade om Chalmers nya Kårhus och hörsalen RunAn. Vi blev oense om tillgängligheten där och övertalade Gert Wingårdh att följa med till Kårhuset. Först hann han inte följa med på grund av ett möte, men efter lite tjat från vår sida åkte vi dit. Vad han inte visste var att vi tagit med en manuell rullstol ifall han följde med oss till Kårhuset.

Väl framme bad vi honom att sitta ner i rullstolen och uppleva huset från den rullstolsburnes perspektiv. Han sa att han hade tillräcklig inlevelseförmåga, men vi envisades och han satte sig ner.

Gert Wingårdh hade i entrén ritat in ett golv av sten med ojämn yta. Han upptäckte ganska omedelbart att golvet var svårforcerat om man använde sig av rullstol. Väl framme vid receptionsdisken framkom det med stor tydlighet att den var alldeles för hög för besökare som sitter ner. Vidare till kapprummet med krokar som satt alldeles för högt. Dörren till Damrummet var för tung för att öppna sittande och väl inne kom man inte under tvättställen på grund av en stenskiva som var ivägen. Toaletten hade också en del brister.

Sedan fortsatte vi upp till andra våningen för att gå in i hörsalen. Vi kom in längst bak genom den högra ingången. Innanför dörren, längst bak fanns ett tomrum där en inte alltför stor rullstol kunde få plats. Men då blockerade man två bänkrader att gå ut och in i. Likadant var det om man kom in genom den vänstra ingången. Varför längst bak och bara två platser för rullstol i en sal som tar 440 åhörare? Och var sitter man om man är föredragshållare och använder rullstol och hur tar man sig då upp på scenen? Frågorna hopade sig. Det tog flera timmar att testa hela byggnaden för Gert Wingårdh sittandes i rullstol.

Efter "rundvandringen" frågade vi Gert Wingårdh om han fortfarande tyckte att huset är tillgängligt för den som t.ex. använder rullstol. Svaret blev att han tidigare trott sig ha tillräcklig inlevelseförmåga och kunskap, men att denna rundvandring visat att han inte haft det.

Ett samarbete startade

Steg 1. Gert Wingårdh inbjöd Ann-Britt Parkås och Eva Johansson till att hålla ett föredrag för sin personal om hur vi som människor/medborgare med funktionsnedsättning lever i en miljö full av otillgänglighet.

Ann-Britt och jag berättade om hur vi lever med våra familjer, i arbetslivet och på fritiden. Vi försökte på ett mycket öppet sätt framföra vårt budskap om att samhället faktiskt är till för alla och vilka konsekvenser det blir om vi med funktionsnedsättningar inte får vara med.

Några ställde frågor och vi stannade kvar en stund och pratade med några som ville diskutera detaljer.

Steg 2. Ytterligare ett utbildningstillfälle genomfördes. Marianne Salén från Handikappkommitténs kansli, Västra Götalandsregionen, kom och berättade om Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet för personer med funktionshinder. Marianne Salén och projektledaren svarade på frågor och diskuterade hur detta material kan användas av arkitektkontoret.

Resultat

Som ett led i samarbetet var Wingårdh Arkitektkontor med i Regionbiblioteks monter på Bok & Bibliotek 2002 på Svenska Mässan i Göteborg. Inför mässan diskuterades att Wingårdhs skulle visa upp sin syn på tillgänglighet. Efter olika diskussioner kom förslaget om att göra en "tillgänglig" bokhylla. Besökare skulle inbjudas att tycka till om den. Resultatet av denna idé blev att Wingårdhs har startat diskussioner med Eurobibl för att eventuellt ta fram en bokhylla som är till för alla.

Gert Wingårdh Arkitektkontor har numera en anställd tillgänglighetskonsult och man har på arkitektkontoret enats om att bli bra på tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar.

Gert Wingårdh har muntligen gett sin tillåtelse att publicera denna redovisning.